Jag har ångest. Wohoo. Underbart, visst?
Fuck it.

Jag kommer nog börja inte äta igen. Jag vet att det är hur dåligt som helst. Jag kommer få mer ångest, bli hjärntvättad och på dåligt humör. Men jag hinner verkligen inte träna. Jag vill vara smal nu.
Usch jag är så dålig.
Jag är så korkad!
Jag vet vad det gör med mig, ändå så gör jag det.
Åt helvete med det här.

Så sitter man här igen då. Hoppas på att bloggen ska hjälpa en.
Hoppas att någon ska hjälpa en. Eller något. Vad som hellst.
Sjukt vad det här går i perioder.
Men nu vill jag inte se ut såhär något mer. Jag vågar inte ens berätta vad jag väger. Det är så sjukt. sjukt sjukt sjukt vad jag har gått upp i vikt.

Jag vill bara bli klar med skolan nu så jag kan börja mitt liv på riktigt. Jag hinner inte med någonting längre känns det som. Jag lever i någon sjuk värld där bara vissa saker existerar, allting finns inte.
Det som finns mest av allt är mitt fett och all ångest över allt jag MÅSTE göra.
STRESS.

I hate it.
Make it better.
NOW.